Hoppa till innehållet

Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg

Från Wikipedia
Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg
Sankt Olofs station juli 2015.jpg
Sankt Olofs station.
Allmänt
PlatsSkåne
SträckaGärsnäs-S:t Olof
Anslutande linjerYstad-Gärsnäs Järnväg
Simrishamn-Tomelilla Järnväg
Ystad-Brösarps Järnväg
Organisation
Invigd1902
ÄgareYstad-Gärsnäs Järnväg 1905-1929
Ystads stad 1929-1941
Svenska staten 1941-1994
Simrishamns kommun 1994-2006
Skånska Järnvägar 2006-
Infrastruktur­förvaltareYstad-Eslövs Järnväg 1902-1941
Statens Järnvägar 1941-1972
Tekniska fakta
Längd13,9 kilometer
Antal spårenkelspår
Spårvidd1435 millimeter (normalspår)
Största lutning12,5 
Minsta kurvradie300
Högsta hastighet50 km/h
Linjekarta
Gärsnäs-S:t Olof
km
Unknown BSicon "LSTR"
Ystad-Brösarps Järnväg▲Brösarp
Station on track
14 S:t Olof 1901-
Unknown BSicon "eABZgr"
Ystad-Brösarps JärnvägTomelilla
Unknown BSicon "eBHF"
10 Grönhult 1902-
Unknown BSicon "SKRZ-Yo"
Unknown BSicon "eABZgl" Unknown BSicon "exENDEeq"
Grustag 1902-
Unknown BSicon "eHST"
7 Gyllebosjö 1902-
Unknown BSicon "eBHF"
5 Gyllebo 1902-
Unknown BSicon "eHST"
3 Virrestad 1902-
Unknown BSicon "ABZg+l"
Simrishamn–Tomelilla JärnvägSimrishamn C
Station on track
0 Gärsnäs 1882-
Unknown BSicon "xABZgr"
Simrishamn–Tomelilla JärnvägTomelilla
Unknown BSicon "exLSTR"
Ystad-Gärsnäs JärnvägKöpingebro
Källor[1][2][3]

Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg var en 14 kilometer lång normalspårig 1435 mm järnväg från Gärsnäs vid Simrishamn–Tomelilla Järnväg till S:t Olof vid Ystad-Brösarps Järnväg. Järnvägen finns delvis kvar som museijärnväg.

I början av 1880-talet byggdes Gärds Härads Järnväg från Karpalund vid Kristianstad-Hässleholms Järnväg till Degeberga. I slutet på 1890-talet byggde Östra Skånes Järnvägar en fortsättning till Brösarp och Ystad-Brösarps Järnväg planerade och byggde en järnväg från Tomelilla till Brösarp. I Ystad bildades den 27 februari 1899 Järnvägsaktiebolaget Gärsnäs-S:t Olofs och aktier tecknades för 190 200 kronor.[4] Bolaget tog över en koncession som medlemmar i Ystads drätselkammare fick den 9 september 1898. Sträckningen ändrades under 1899 från en längd på 12,4 kilometer[5] väster om Gyllebosjön till en längd på 13,9[6] kilometer om öster om Gyllebosjön och arbetet påbörjades. Järnvägen var färdigbyggd under 1901[7] men öppnades inte förrän den 22 juni 1902 efter en tvist om anslutningen vid Gärsnäs med Simrishamn–Tomelilla Järnväg och den slutliga avsyningen var i december 1902[8]. Det byggdes två stationer längs järnvägen och en vändskiva[7] i S:t Olof. Den totala byggkostnaden var 615 000 kronor.

Järnvägen hade ekonomiska problem redan från trafikstarten och ägarna ville sälja den. Köparen blev ett av bolagen från Ystad, Ystad-Gärsnäs järnvägsaktiebolag som köpte bolaget den 1 september 1905 för 300 000 kronor. De sammanslagna järnvägarna fick namnet Ystad-Gärsnäs-S:t Olofs Järnväg men bolagsnamnet fortsatte att vara Ystad–Gärsnäs Järnvägsaktiebolag. Ystads stad som ägde en stor del av bolaget blev från den 1 februari 1929 ensam ägare samtidigt som bolagsnamnet ändrades till Ystad-S:t Olofs Järnvägsaktiebolag. Ystad stad sålde järnvägen till Svenska staten, i likhet med de övriga Ystadbanorna (Förvaltningssamarbete mellan Ystad-Eslövs Järnväg, Malmö-Ystads Järnväg, Börringe-Östratorps Järnväg, Ystad–Gärsnäs–S:t Olofs Järnväg, Ystad-Brösarps Järnväg och Ystad-Skivarps Järnväg.[9]) 1 juli 1941 och Statens Järnvägar tog över driften.

Bolaget köpte 10 godsvagnar inför trafikstarten men lok och personvagnar kom från Ystad-Eslövs Järnväg som hanterade trafiken enligt avtal.

Nedläggning

[redigera | redigera wikitext]

Persontrafiken upphörde den 1 januari 1972 och all trafik den 1 februari 1972. Godstrafik hade enbart körts på begäran sedan 1962. Banan revs inte eftersom museiföreningen Skånska Järnvägar med början 1971 hyrde banan från Statens Järnvägar[10] och äger den sedan 2006.

Skånska Järnvägar äger järnvägen efter att ha köpt den från Simrishamns kommun 2006 som hade ägt den sedan 1994. Samtidigt sålde föreningen en kort sträcka av före detta Östra Skånes Järnvägar norr om Brösarp till kommungränsen mellan Kristianstads- och Simrishamns kommuner till Simrishamns kommun.[11][12]

Efter två urspårningar under 2008[13] upphörde all museitrafik på den södra delen av banan, sträckan Sankt Olof–Gärsnäs. Rälsen ligger dock kvar och används för dressincykling och enstaka transporter. På den norra delen, Sankt Olof–Brösarp, går regelbunden museitrafik med ånglok.

  1. ^ ”Bandelsregister 641 Köpingebro - Sankt Olof”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Baslista/Alla/bd641.htm. Läst 4 november 2012. 
  2. ^ ”Ystad Brösarps Järnväg”. Historiska kartor. Lantmäteriet. http://historiskakartor.lantmateriet.se/arken/s/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=d&nbOfImages=16&sd_base=lm11&sd_ktun=0003mbqj. Läst 4 november 2012. 
  3. ^ ”(Köpingebro)-(Gärsnäs)-(Sankt Olof)”. BANVAKT.se. http://banvakt.se/sok.php?bandel=641&objekt=10825. Läst 4 november 2012. 
  4. ^ ”Kristianstads län 1896-1900”. Kungl. Maj.ts Befallningshafvandes femårsberättelser.. SCB. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002172518/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20H/Befallningshavandes%20femarsberattelser%20H%20Kristianstads%20lan%20Historisk%20statistik%201800-talet%201900-talet%201896%201897%201898%201899%201900.pdf. 
  5. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1898” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201898.pdf. Läst 4 november 2012. 
  6. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1899” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103144212/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201800-talet%201899.pdf. Läst 4 november 2012. 
  7. ^ [a b] ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1901” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103143533/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201901.pdf. Läst 4 november 2012. 
  8. ^ ”Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsens S) Allmänna arbeten 1902” (PDF). BiSOS. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 3 november 2012. https://web.archive.org/web/20121103142739/http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201902.pdf. Läst 4 november 2012. 
  9. ^ ”Ystads Järnvägar”. Historiskt om Svenska Järnvägar. http://www.historiskt.nu/normalsp/yj/yj_inneh.html. Läst 3 november 2012. 
  10. ^ ”Banguiden Gärsnäs-Brösarp”. järnväg.net. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. https://archive.is/20130502081253/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-gotaland/garsnas-brosarp. Läst 4 november 2012. 
  11. ^ ”Simrishamns kommun Tekniska nämnden Sammanträdesprotokoll 20060410”. Arkiverad från originalet den 27 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150527231651/http://www.simrishamn.se/upload/Tekniska/Protokoll/TNprot2006-04-10.pdf. Läst 5 november 2012. 
  12. ^ ”Museiförening byter mark med kommunen”. Ystads Allehanda. 18 oktober 2007. https://www.ystadsallehanda.se/simrishamn/museiforening-byter-mark-med-kommunen/?stopredirect. Läst 4 november 2012. 
  13. ^ ”Sydsvenskan Dubbel urspårning på museijärnväg 20080825”. Arkiverad från originalet den 17 december 2013. https://web.archive.org/web/20131217130825/http://www.sydsvenskan.se/omkretsen/dubbel-ursparning-pa-museijarnvag/. Läst 5 november 2012.